Jag, min partner och vår bebis är precis hemkomna från en långhelg i Paris. Tillsammans med goda vänner har vi vandrat gata upp och gata ner, ätit oss mätta på croissanter, smakat vissa goda andra mindre goda viner och inte minst bara njutit av den parisiska atmosfären.

Som ni säkerligen förstår var det franska köket mitt främsta utforskningsområde under resan, även om den riktigt utsökta kulinariska upplevelsen uteblev (gissa om jag blev förvånad, trodde nog att bara vi passerade den franska gränsen kunde maten inte vara annat än supergod hela tiden och överallt). Men misströsta icke, jag har fått med mig en rad härliga smakupplevelse ändock.

Torsdag kväll anlände vi lagom till middagstid och med liten bebis på tur fick det bli en restaurang i närheten av hotellet. Menyn gick rakt av på franska, så med lite gissning och charader fick jag till slut in en linsburgare, inget hänpnadsväckande, men mättande. Däremot vinet vi fick in, en riktig guldklimp. Inget känt vin, utan en vild chansning som fyllde gomen med arom av ”le france”, en Chateau Belle Assise Coureau 2015.

Chateau Belle Assise Coureau 2015

Nästkommande dag späckades med turistig sight seeing, från 9e arrondissiment spatserade vi till Louvren, vidare till Notre Dame och avslutade vid Eiffeltornet och Trocadero (närmare en och halv mil lång tur, så på med de bra skorna om ni planerar detsamma).

Vid Notre Dame hittade vi en lunchservering i prunkande grönska som bjöd på sparrisrisotto och aperol spritz. Restaurangen är väl värd ett besök om du är i krokarna, både för upplevelsen liksom drinken.

 

Efter lunch är det glasstid, visst?! Och runt hörnet låg givetvis en glassbar där glassarna serverades som blomsterarrangemang. Kan en glass bli godare än så?

fullsizerender

Sista heldagen i Paris utforskade vi kvarteren runt Montmartre. Självklart passerade vi det uppseendeväckande Sacré-Cœur (även om vi i lilla familjen fick just passera, då bebisen var trött och inte hade lust att utforska basilikan). Bland kullerstenar, konstnärer, små butiker och oändliga serveringar hittade vi till konditoriet PainPain med utsökta bakelser i vackra kostymer. Jag testade deras paradbakelse, en nötbotten med hallon toppad med vit chokladganache och lime – yummy!

 

Och resans sista lunch och absolut must-go-to i Montmartre är restaurangen Pojo – äntligen fick vi mat som fick oss att humma och mmma i kör. Egentligen inget speciellt, men en liten mysig restaurang med mat som smakade precis så som vi föreställde oss att mat skulle smaka i Paris.

 

Merci Paris!

 

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.